Projektering - Ordlista och förklaringar

Här hittar du vanligt förekommande viktiga begrepp och definitioner inom elprojektering. Kännedom underlättar kommunikation mellan elinstallatörer, elkonsulter och övriga parter.

Projekteringsprocessen

Projekteringsprocessen

Handlingarnas status

I ett byggprojekt tas det fram mycket handlingar som berör många, och därför är det nödvändigt att strukturera upp informationen. Det finns standarder som beskriver hur handlingarna bör se ut.


De handlingar som tas fram används för att kunna bygga en fastighet på ett bra sätt, visa att lagstiftningen uppfylls och för att uppfylla civilrättsliga avtal mellan parter. Exempel på handlingar är arkitektritningar, konstruktionsritningar, installationsritningar samt olika beskrivningar av till exempel buller, fuktsäkerhet, tillgänglighet och brandskydd.

Handlingar som tas fram är olika detaljerade beroende på hur långt byggprojektet har kommit, och får därmed olika status.


Ritningar i projektets olika skeden

Under ett byggprojekt tas ritningar fram i olika versioner och med varierande detaljeringsgrad. Beroende på vilket skede projektet befinner sig i och vilka beslut som har tagits, finns exempelvis följande handlingar:

Programhandlingar – Översiktliga och preliminära ritningar som beskriver projektets grundförutsättningar.

Systemhandlingar – Projekteringshandlingar som samordnas mellan olika discipliner under projekteringsskedet.

Bygghandlingar – Detaljerade handlingar som används vid byggnation samt vid planering och materialinköp.

Relationshandlingar – Slutgiltiga handlingar som visar hur projektet faktiskt genomfördes efter beslut och eventuella revideringar under byggtiden.

Programhandling (PH)

De handlingar som tas fram i början av projekteringen brukar kallas programhandlingar. Programhandlingarna är en sammanfattning av förutsättningarna för ett projekt och utgör det samlade underlaget för beslut om fortsatt projektering. Här ska alla krav, behov och önskemål infogas. Handlingarna som arbetas fram används som underlag för att gå vidare i processen. Oftast är programhandlingarna inte tillräckligt detaljerade för att använda som underlag för att söka bygglov.

Systemhandling (SH)

Systemhandlingar tas vanligtvis fram redan i förstudien. De definierar och beskriver byggprojektets målsättning och kravbild samt innehåller konsulternas samordnade ritningar, vilket ger en övergripande bild av det planerade byggprojektet. I systemskedet utreds vilka tekniska system, material och lösningar som är optimala för projektet, dess konstruktiva utformning och tekniska installationssystem. Här ingår även framtagandet av projektets miljöplan och arbetsmiljöplan. Man kan säga att systemhandlingar fokuserar på de övergripande tekniska lösningarna och principerna, medan bygghandlingar är mer detaljerade och innehåller djupgående instruktioner för hur byggnaden ska konstrueras.

Bygghandling (BH)

Bygghandlingar är benämningen på de handlingar, ritningar och dokument som tas fram under projekteringen. De innehåller ritningar över det planerade bygget och beskriver hur byggnaden ska utformas och uppföras. I handlingarna ingår även information om exempelvis materialval, mått och mängder samt metod- och utförandebeskrivningar. Ju mer detaljerade, tekniska och noggrant utformade handlingarna är, desto enklare blir det för entreprenören att genomföra sitt arbete. Bygghandlingarna utgör ofta en del av förfrågningsunderlaget vid upphandling av entreprenörer och leverantörer.

Relationshandling (RH)

En relationshandling är en ritning eller teknisk dokumentation som visar hur en byggnad faktiskt ser ut efter att byggprojektet är avslutat. Till skillnad från bygghandlingar, som beskriver hur projektet ska utföras, återspeglar relationshandlingar den slutliga verkligheten. Dessa handlingar är viktiga för fastighetsägare, entreprenörer och förvaltare, då de förenklar framtida renoveringar och ombyggnationer.

Entreprenadform

Entreprenadform beskriver på vilket sätt byggherren vill att projektet ska genomföras. Valet av entreprenadform påverkar beställarens möjlighet att styra arbetet under projekteringen.

I Sverige finns två huvudsakliga entreprenadformer att välja mellan:

  1. Utförandeentreprenad – En arbetsfördelning där beställaren ansvarar för projekteringen och entreprenören för utförandet. Byggherren tillhandahåller ritningar, specifikationer och andra nödvändiga dokument för att entreprenören ska kunna genomföra arbetet enligt kontraktet. Entreprenören ansvarar för att organisera, producera, anlita arbetskraft och köpa in material.

  2. Totalentreprenad – Här ansvarar entreprenören för både projektering och produktion och tar hand om hela byggprojektet från start till färdigställande. Entreprenören planerar, samordnar och utför arbetet och kan anlita underentreprenörer för specifika delar, men har det övergripande ansvaret gentemot byggherren.

Upphandlingsform

Upphandlingsform beskriver hur beställaren väljer att skriva kontraktet, vilket reglerar entreprenörernas ansvar gentemot beställaren samt ansvarsförhållandena mellan entreprenörerna.

I Sverige finns två huvudsakliga upphandlingsformer:

  1. Delad entreprenad – Beställaren tecknar separata avtal med flera olika entreprenörer och ansvarar själv för byggledningen.

  2. Generalentreprenad – Beställaren anlitar en huvudentreprenör, generalentreprenören, som i sin tur knyter underentreprenörer till sig. Beställaren ansvarar dock fortfarande för byggledning och projektering.

Teknisk beskriving (TB)

En teknisk beskrivning enligt AMA (Allmän Material- och Arbetsbeskrivning) är ett dokument som används i bygg- och anläggningsprojekt för att specificera krav på material, utförande och funktion för olika byggdelar och installationer. AMA är en standard inom svensk byggbransch och används för att säkerställa enhetlighet och tydlighet i projektering och upphandling.

Vad innehåller en teknisk beskrivning enligt AMA?

En teknisk beskrivning enligt AMA är strukturerad enligt AMA-systemet och innehåller detaljerade krav inom olika områden, såsom:

  • Materialspecifikationer – vilka material som ska användas och deras egenskaper.

  • Utförandekrav – hur arbetet ska genomföras, exempelvis installationer, monteringsmetoder och toleranser.

  • Funktionella krav – hur byggdelar eller system ska fungera efter färdigställande.

  • Samordningskrav – hur olika discipliner, som el och VVS, ska samverka.

  • Kvalitet och kontroll – beskrivning av kontroller, provningar och kvalitetskrav.


Hur används AMA i tekniska beskrivningar?

AMA fungerar som en referensstandard, där den tekniska beskrivningen hänvisar till specifika koder och rubriker i AMA-systemet. Exempelvis kan en beskrivning av en elinstallation referera till AMA EL, medan en beskrivning av en byggkonstruktion kan hänvisa till AMA Hus.

Upphandlingsform

Upphandlingsform beskriver hur beställaren väljer att skriva kontraktet, vilket reglerar entreprenörernas ansvar gentemot beställaren samt ansvarsförhållandena mellan entreprenörerna.

I Sverige finns två huvudsakliga upphandlingsformer:

  1. Delad entreprenad – Beställaren tecknar separata avtal med flera olika entreprenörer och ansvarar själv för byggledningen.

  2. Generalentreprenad – Beställaren anlitar en huvudentreprenör, generalentreprenören, som i sin tur knyter underentreprenörer till sig. Beställaren ansvarar dock fortfarande för byggledning och projektering.

Teknisk beskriving (TB)

En teknisk beskrivning enligt AMA (Allmän Material- och Arbetsbeskrivning) är ett dokument som används i bygg- och anläggningsprojekt för att specificera krav på material, utförande och funktion för olika byggdelar och installationer. AMA är en standard inom svensk byggbransch och används för att säkerställa enhetlighet och tydlighet i projektering och upphandling.

Vad innehåller en teknisk beskrivning enligt AMA?

En teknisk beskrivning enligt AMA är strukturerad enligt AMA-systemet och innehåller detaljerade krav inom olika områden, såsom:

  • Materialspecifikationer – vilka material som ska användas och deras egenskaper.

  • Utförandekrav – hur arbetet ska genomföras, exempelvis installationer, monteringsmetoder och toleranser.

  • Funktionella krav – hur byggdelar eller system ska fungera efter färdigställande.

  • Samordningskrav – hur olika discipliner, som el och VVS, ska samverka.

  • Kvalitet och kontroll – beskrivning av kontroller, provningar och kvalitetskrav.


Hur används AMA i tekniska beskrivningar?

AMA fungerar som en referensstandard, där den tekniska beskrivningen hänvisar till specifika koder och rubriker i AMA-systemet. Exempelvis kan en beskrivning av en elinstallation referera till AMA EL, medan en beskrivning av en byggkonstruktion kan hänvisa till AMA Hus.

© 2025 V7 Consulting AB | Org 559317-6265
© 2025 V7 Consulting AB | Org 559317-6265